Samtidigt saknar 775 miljoner vuxna och 120 miljoner unga världen över grundläggande läskunnighet. Och samtidigt är det minst 58 miljoner barn som inte går i skolan, ofta på grund av att familjen inte har råd att betala skolavgifter. Sida har identifierat som ett problem att många av de barn som väl börjar skolan inte går klart. Så mycket som var fjärde elev beräknas hoppa av innan de avslutat grundskolan, enligt Unicef.
Dessutom saknas medel till skolgång för många av de barn som växer upp i flyktingläger. Det vill vi ändra på. Det finns flera exempel på hur lösningar inom informations- och kommunikationsteknologier har möjliggjort att utbildning kommit fler till del. Det svenska stödet till utbildning bör därför öka, och framgångsrika metoder för att få fler att gå färdigt grundskolan identifieras och implementeras. Särskilt viktigt är det att satsa på flickors utbildning. På många platser behandlas kunskapstörstiga flickor som Malala – de nekas rätten till utbildning trots att det är en mänsklig, inte manlig, rättighet.
Det är mer förödande att hindra flickor än pojkar från att utbilda sig och arbeta, eftersom barnäktenskap och graviditet är oåterkalleliga livshändelser. De påverkar även nästa generation. Ändå är det bara i var femte av världens länder som lika många flickor som pojkar är inskrivna i skolan.
Och trots den enorma skillnad som flickors skolgång skulle göra för utvecklingen i världens fattigare länder, går i dag mindre än 2 procent av allt utvecklingsbistånd till program som riktar sig till tonårsflickor.
Att svenskt bistånd ska användas för att utrota kvinnlig analfabetism är därför inte bara en självklarhet för oss som liberala feminister. Det är också en oslagbar investering för global utveckling och tillväxt. Men flickors skolgång är helt avgörande. För att öka jämställdheten i världen, för att möjliggöra en global demokratisering. Och principiellt för liberalismen.
Birgitta Ohlsson,
Utrikespolitisk talesperson och riksdagsledamot (L)
Erika Rydja Sandvik,
Gruppledare Liberalerna i Eskilstuna